fredag 15 februari 2013

Blogg A: Nyhetsvärdering

Vad är det som egentligen påverkar din världsbild – och är det ens möjligt att som privatperson kunna skapa sig en objektiv uppfattning av världsläget baserat på en normal nyhetskonsumtion i inhemska medier?
Att världen ser olika ut beroende på vilken vinkel du betraktar den ur, och att en nyhet med lokal förankring i Malmö generellt är mindre intressant för en indier än för en skåning har naturliga skäl – men det är fortfarande något som gjort att man valt ut och publicerat varje specifik nyhet ur flödet av händelser.
Bengt Johansson beskriver i sin studie Vid Nyhetsdesken att framförallt två faktorer är grundläggande för nyhetsvärdering – vad publiken vill ha och vad man anser att publiken bör få veta. Johan Galtung och Richard C Vincent pekar på ytterligare fyra kriterier i boken Global Glasnost; elitperson, elitnation, personligt, negativt. Detta medför naturligtvis en vinkling av det publicerade materialet beroende på definitionen av vad som kvalificerar sig till att ingå i dessa kategorier. Dessutom påverkar journalistens personliga bedömning, samt ekonomi och redaktionens struktur vilka nyheter som väljs ut för publicering. En nyhets förmåga att dra in pengar (eller spara pengar, för den delen), ska heller aldrig underskattas i dagens hårda tidningsvärld.

Onsdagen den 13 februari 2013 domineras Kvällspostens förstasida av en nyhet med rubriken Albornoz ödesmöte med MFF efter sexdomen. Nyheten, som är en uppföljning på att MFF-stjärnan dagen innan dömts för sexuellt utnyttjande av barn, behandlas på fyra helsidor i sportbilagan. Uppslaget på sidan 2-3 med rubriken Albornoz ödesmöte, handlar om spelarens möjlighet att få fortsätta i MFF; ett beslut som ska tas vid ett möte med klubbens sportchef och tränare. Man har dessutom valt att presentera en sammanfattning dag-för-dag av vad som har lett fram till domen och dagsläget, samt att publicera MFFs officiella förklaring efter domen tillsammans med en rad expertkommentarer till domslutet.

Björn Hägers VINKELN ur boken Reporter kan förklara varför denna sportnyhet har värderats som bra nog att publicera:
Att Albornoz riskerar att bli avstängd från spel är av Vikt för MFF-supportrar och fotbollsintresserade. Den berör många. Klubbens bemötande av en spelare som dömts för sexualbrott är också viktigt för vilka signaler klubben sänder ut. Det är intressant även för de läsare som intresserar sig för själva händelsen och domen mer än för Albornoz och MFF.
Det är Icke-normalt att en idrottsprofil döms för sexualbrott, och att klubben behöver hantera konsekvenserna därav.
Eftersom Kvällsposten är en skånsk tidning med bas i Malmö, dessutom säkert med många MFF-supportrar bland läsarna, har nyheten Närhet, vilket gör att den ges mer utrymme i KvP än i till exempel Expressen.
Det finns en mindre Konflikt i de olika sidornas argumentation för Albornoz vara eller icke vara i MFF, och om en idrottsstjärna dömd för sexuellt utnyttjande av barn ska få fortsätta på planen.
Albornoz kan räknas som en Elitperson i och med sin position som ytterback i MFF, vilket gör händelsen mer intressant än om det handlat om en helt okänd fotbollsspelare.
Nyheten är dessutom Lättbegriplig, och även om domen föll dagen innan är själva mötet och det kommande beslutet om Albornoz framtid att betrakta som Nytt.

Genom att låta sin egen rättslige expert uttala sig om domslutet försäkrar KvP sig om att tillföra något som andra tidningar inte har, i den ständiga strävan efter exklusivitet. Just expertuttalanden hamnar relativt högt i värdehierarkin, enligt Bengt Johansson studie, även om helt egna nyheter naturligtvis toppar den listan.

En sådan egen nyhet kan Expressen presentera den 14 februari 2013, där man på förstasidans övre vänstra hörn, under överrubriken Expressen avslöjar, meddelar att SD-männen hoppar av. Nyheten behandlas på sidan 8-9 under rubriken De hoppar av efter miljonuppgörelsen. Uppslaget domineras av en bild på Sverigedemokraternas Erik Almqvist, som sitter kvar på sin riksdagsplats trots att både han själv och partiet meddelade hans utträde vid årsskiftet.
Huvudartikeln redogör för den ekonomiska uppgörelsen mellan SDs dotterbolag och Almqvists bolag, och Expressens eget avslöjande av avhoppen i dotterbolagets styrelse, vilket sägs vara orsaken bakom det försenade utträdet. Man har även valt att, under rubriken Expressen avslöjade skandalen, ge läsaren en tillbakablick över händelsen med järnröret och de rasistiska uttalanden som i grunden ligger bakom att Almqvist ska lämna sin post.

Denna artikel är något som läsaren både vill ha, men kanske framförallt bör få veta, inom vilket område undanhållna ekonomiska uppgörelser som inom politiken som leder till avhopp helt klart kan sorteras in. SDs suspekta partiprogram och (öppet och dolda) rasistiska åsikter, gör också granskningen viktig. Nyheten innehåller, om man räknar givmilt, kanske 6 av de 7 punkterna i VINKELN. Framförallt lättbegriplig saknas – jag tycker själv att historien och rapporteringen kring den är ganska snårig.
Däremot utspelar sig nyheten under kort tid, men är en del av ett tema, vilket Håkan Hvitfelt (i Hägers Reportern) framhåller som ett av kriterierna för nyhetsvärdering.

Att publicera egna nyheter - och allra helst ett eget avslöjande, vilket är fallet här - är enligt Bengt Johansson ”centralt för en redaktions självförståelse och självkänsla”. Man vill sätta nyhetsagendan och vara ledande, och det är av största vikt att andra medier följer efter. Risken är annars att man betraktas som icke trovärdig.

Så, är en helt objektiv bild av omvärlden möjlig? Jag tror inte det, men om man betraktar nyhetsflödet med kritisk blick och med förståelse för mekanismerna bakom värdering och urval, så kan man komma en aning närmare sanningen. Om det sen är Hägers VINKELN, Galtungs kriterier eller ytterligare andra faktorer som bestämmer nyhetsvärdet, så måste ändå känslan finnas där. Som det sägs – vi känner igen en bra nyhet när vi ser den.

4 kommentarer:

  1. Hej Amanda!
    Jag gillar verkligen din inledning ” Vad är det som egentligen påverkar din världsbild – och är det ens möjligt att som privatperson kunna skapa sig en objektiv uppfattning av världsläget baserat på en normal nyhetskonsumtion i inhemska medier? ”.
    Genom den starten lägger du ribban för ditt resonemang, vilket är både tydligt, konkret och informativt.
    Det utan att skriva mig som läsare på näsan.
    Jag har också i min blogg tagit upp aspekten om att ekonomin styr vad som blir, formas till en nyhet. Det är en tuff medievärd vi lever i och det ser vi just i vilka nyheter vi får serverade. Och, hur de vinklas på redaktionerna.
    I din beskrivning av Kvällspostens rapport om MFF-spelaren får du med flera olika delar av nyhetsvärderingens ”måsten” och knorren var tidningens egen rättslige expert som fick uttala sig om domslutet. Jag tycker att man allt oftare ser just att en nyhet byggs upp av olika ”case”, som kan innehålla: historik, uttalanden av vänner och kollegor, expertutlåtanden och vad-händer-sen.
    Du skriver med ett naturligt flyt, trots att texten är så informativ.
    Nyheten i Expressen hade jag missat och som du skriver är det inte helt enkelt att rapportera om händelsen, kanske för att det är svårt att inte lägga in personliga värderingar när man skriver om ett i allmänhetens ögon rasistiskt parti och dess utövare.
    Du belyser vikten av att vara först på nyheten, en aspekt som i dagens mediebrus blir allt svårare i och med konkurrens från sociala medier som Twitter, Facebook, Instagram och bloggar.
    Fast, däri ligger även en risk att nyheter kan betraktas som icke trovärdiga då tid för research och källkritik är allt för snäv, om man ska vara etta på nyheten. Min fundering.
    Jag tycker att du knyter ihop ditt resonemang med din inledning på ett snyggt sätt, och lämnar mig som läsare med att själv få bestämma vad som är en bra nyhet.
    Riktigt bra Amanda!

    SvaraRadera
  2. Hej Amanda!

    Tycker du har greppat uppgiften på ett sätt som jag själv inte riktigt gjorde – men som jag nu i efterhand hade velat gjort. Du tänker verkligen på vad som ligger bakom en nyhet, syftet med publiceringen och varför nyhetsvärdet är större hos vissa av nyheter. Ditt inlägg tar ämnet till en nivå så att man som läsare förstår att en publicerad text, som berör omdiskuterade ämnen, kan bli ett ställningstagande för själva ”koncernen” eller ”medieföretaget” (till exempel i en krönika som relateras till en granskande artikel). Det jag egentligen försöker säga är att jag gillar dina resonemang och sättet du har vävt ihop all fakta och kunskap för att motivera dina tankegångar.

    Dessutom är dispositionen bra med tydliga markeringar när du vill betona något i texten. Det enda jag fastnade på var faktiskt förkortningen KvP. Detta eftersom tidningen är från södra Sverige och folk som är från andra delar av landet kanske inte har lika stor koll på den regionen. Därför skulle det kanske vara bra ifall du skrev ut KvP efter namnet Kvällsposten när det nämns för första gången eller nått likande. Alltid bra att vara extra tydlig mot läsarna liksom.

    Hur som helst – tycker du har tolkat uppgiften på ett noggrant och bra sätt! Din text har även inspirerat mig inför kommande blogginlägg!

    /Viktor Johansson

    SvaraRadera
  3. Håller med tidigare kommentatorer i mycket. Du har lagt upp uppgiften bra och tar tydligt upp och refererar till litteratur om varför nyheterna blivit nyheter. Håller dock med i att du borde skrivit ut tidningens namn första gången, kopplade inte heller vilken tidning det gällde före jag läste Viktors kommentar.

    Tyckte också om din inledning. Den var förklarande och gav en bra bakgrund. Dock anser jag att du lägger lite för mycket eget värderande i nyheten om SD. "SDs suspekta partiprogram och (öppet och dolda) rasistiska åsikter" är ett exempel på det.

    SvaraRadera
  4. Välanalyserat och med många hänvisningar och referenser till kurslitteraturen. Två bra exempel på nyhetsvärdering, dessutom. Ett med en mänsklig och personlig touch, en annan där kombinationen är person och politik (och kanske gridighet)
    Bra jobbat.

    SvaraRadera